Fysiskt/psykiskt sjuk

Jag tänkte lägga till en sak till det eviga "mysteriet" om sjukdomar. Säg att du känner att din hals börjar svullna upp och att det börjar göra ont.
Eller säg att du känner dig kränkt. Totalt kränkt av allt och alla. Dina skuldkänslor växer och du känner mer och mer hur du plågar de andra människorna i din närhet bara genom att finnas till. Du känner att alla undviker dig mer och mer och du vet att du dessutom är ful och äcklig.
Men du har inte en aning om sanningen. Sanningen är att ingen vet någonting. Ingen vet om att du är sjuk, inte ens du själv.

Jo, vad var nu frågan? - Jo, har man ont i halsen/har feber/whatevah så är man ursäktad att vara sjuk och inte klara av att plugga.
Är man däremot deprimerad och/eller psykotisk så har man ingen ursäkt. Allra minst när ingen vet om att man är sjuk.

I all hast!

Först nu har jag fått tid för ett läkarbesök på Huddinge sjukhus. Nu när jag faktiskt känner att jag är vid liv och kan klassas som nu existerande människa. Det kunde lika gärna ha varit tvärtom. Allting kunde ha varit försent. Jag trodde att jag skulle vara tvungen att läggas in igen. Någonstans så vägrar jag det, på samma gång som jag vet att det är till för att hjälpa. Men nu blir det inte så och jag får hoppas på att jag klarar mig utan att ligga inne mer i mitt liv (det kan verka lite naivt, men man ska alltid ha mål).

Nu måste jag åka - skriver om roligare saker senare.