söndag 28 februari 2010

Våga försöka det svåra!

Varför ska jag och många andra alltid "be om ursäkt" för sig själva? Ingen har en anledning till det, såvida någon inte gjort ett stort misstag. Det är svårt. Otroligt svårt att låta bli att bry sig om vad andra tycker. Det gör nog de allra flesta innerst inne, även om man inte alltid skyltar med det.
Sedan har vi den där försvarsställningen man ställer sig i. Inte minst jag. Att alltid försvara det man gör, trots att det inte ligger något fel i handlingen, det gör en bara osäker, inget annat. Men är det kanske så att det redan finns osäkerhet med bilden när man alltid måste ursäkta sig så fort man gör något, eller har en åsikt som inte anses "rätt". Eftersom ingen, som bekant, är perfekt så kan vi väl inte vara likadana allihopa. Och vad som är rätt och korrekt är väldigt ofta någonting som människan bara hittat på. Nu snackar jag inte mord och brott, mer själva principen att man ska få vara hur man vill och tycka vad man vill, osv.

Reservplan

Jag har tänkt på en sak ganska mycket. Tänk om mina företagsplaner flyger iväg någon annanstans? Tänk om det inte fungerar, jag stupar på vägen för att jag inte orkar, eller i fall det inte håller rent ekonomiskt? Ekonomin är väl det som skulle vara den troligaste anledningen till att det inte går bra.
Man måste alltid ha en plan B har jag lärt mig. Det har jag också. Jag har seriöst funderat på att bli arkitekt eller någonting, faktiskt! Ja, om det nu skulle skita sig då. Nej, jag vet att det inte är något lätt jobb det heller. Men vem vill ha ett lätt jobb? Hur kul skulle det vara? Och vad skulle det vara? Jag tror faktiskt att det är lättare att planera hus etc. än att sitta och deppa sönder resten av livet bakom kassan på konsum. Jag börjar verkligen tröttna på att folk säger "Nej men det är ju inget lätt jobb!". Visst, det krävs en massa utbildning, plus känsla för det man gör, men om nu de människorna som uppnått detta lyckats, varför skulle inte jag då lyckas? Jag blir lika irriterad varje gång...

Nåja, jag vet att man inte blir värsta stadsplaneraren bara för att man spelat The Sims i 10 år, men jag tror faktiskt ändå att kreativiteten och formkänslan utvecklas, även om det inte direkt ser ut som det gör i verkligheten.



Ja, det här ska ju då föreställa mig som sim i The Sims 3. Inte speciellt lik enligt mig. Jag har blivit bättre på att göra mig på The Sims, haha.
Det känns faktiskt skönt att spela det där spelet. Inte bara kul, utan även avslappnande. Jag menar, det är skönt att göra mig själv eftersom jag kan bestämma själv hur jag vill vara och vara just så. Om det verkar fånigt har jag ingen anledning att bry mig om, för det är ju så här.

Nej, nu ska jag sluta sitta här och vara allmänt irriterad på allt.

lördag 27 februari 2010

Det skulle kanske kunna bli en låt, kanske?

She scares me, like the power of darkness
She's fine, we can share sorrow and happiness
She's creepy, like the spirit at night
She's beautiful, she is my light
She's horrible, like a desperate thirst
She's wonderful, she picked me first
She's terrible, she doesn't give you any respect
She's my love, I know no one is perfect
She's your death, don't close your eyes for the truth
She's my only love and I don't want to live in your truth.

torsdag 25 februari 2010

Tidig, tidig morgon i februari

Skolan börjar klockan 9.00 och jag måste dit i dag! Jag har inget val. Men just nu känns det inte så illa som det gjorde i går.
Bokanalysen på boken Jag vill ha ett liv blev klar, trots att det räcker med att den är inlämnad i maj eller något. Nu måste jag snart iväg såg jag. 13 minuter kvar och jag sitter fast vid datorn. Men som sagt; jag SKA gå till skolan i dag. Ska, ska, ska!

Jag känner mig som på bilden i huvudet, p.g.a. medicinen jag måste ta. "Berusningkänslor" står det i bipacksedeln. Jo, jag tackar ja! Inte speciellt lämpligt när jag ska vara i skolan. Sitta där med värsta yrseln. Ha!
Att jag tar medicin står jag för. Jag står även för varför, men det känns dock onödigt att berätta i bloggen. De som vill veta mer får faktiskt fråga! Anledning: Jag vill inte pracka på er en massa information i onödan, jag menar om ni inte överhuvudtaget bryr er om den saken.

Bilden är jag dock ganska nöjd med. Det är kul att ta bilder! Jag försökte göra en logga i GIMP här om dagen. Dessvärre går det inte att visa den här, då jag inte är tillräckligt datanördig för att kunna göra om GIMP-dokumenten till vanliga bilder (eller något sånt). GIMP är inget bra program, jag förstår inte hur jag ens ska märka skillnad på bilderna när jag leker med dem.

Kan DU någonting om GIMP? Säg till mig snarast!!
Kostar Photoshop? Och hur lika varandra är Photoshop och GIMP?

Frågorna tar aldrig slut...

Förresten! Jag har fått ännu ett smycke sålt :D Det är underbart! Det räddade min kväll i går. Det räddade mig dels ekonomiskt, men mest självförtroendemässigt. När jag kände mig som mest värdelös, dök det där mejlet upp! Det känns som mitt "företag" som då inte är startat än, redan går åt rätt håll! Lycka!


Jag har tyvärr ingen bättre bild, men det är relativt säkert detta armband jag ska sälja, men hematit, bergskristall och strasslås. 130,00 kr får jag för detta armband.

Breakin' the Rulez
Alternativ nummer 2. Säljs för 120 kr, utifall att det andra skulle vara sålt eller något, vilket det inte var! Jag antar att ni ser att bilden är ganska så fixad i det där "bild-managerprogrammet". Men ett snyggt resultat tycker jag ändå. Vintrigt liksom :)


Jag har förresten sänkt priserna dramatiskt på mina smycken om man jämför med vad de kostade ett halvår-ett år sedan!

Jag tror faktiskt att jag har förmågan att driva ett företag. Alla säger att det är så svårt, så mycket övertid, osv. Men jag tror faktiskt att det är det jobbet jag skulle kunna klara bäst, bättre än andra jobb! Jag har insett att jag inte klarar av att vara underordnad någon, jag måste vara chef på något sätt. Visst, det kanske låter fånigt, väldigt många vill väl vara chefer?! Men jag gör det dock inte bara för pengarnas skull, jag är sådan bara, född sådan.
I försäljningen skulle jag tro att jag börjar närma mig 30-40 produkter (om jag räknar med alla delar i set, osv.)!

Nu ska jag tjata om den där webbshopen igen ;)
Http://ungdesign.se/madebyjade

Nu kom jag på en annan sak! Jag kommer inte riktigt ihåg när jag blev vegetarian (!!!), men jag skulle tro att det är runt 3 veckor sedan nu! Fysiskt och så (bortsett från biverkningarna av medicinen), så mår jag faktiskt riktigt bra! Jag kanske inbillar mig (det hoppas jag inte!), men det känns som om jag mår mycket bättre än när jag åt kött. Det känns till och med som att jag har gått ner lite i vikt. Ha! Otroligt! Nu är det ju så att jag inte vågar väga mig, men det är en känsla jag har... som sagt.
Det var ganska lätt att bli vego, då jag fick en ordentlig anledning till att inte äta kött. Usch! Nu vet jag att många av "djurskötarna" behandlar djuren otroligt, förjäkligt illa. Då känns det bara osmakligt med kött. Jag blev äcklad, liksom.
Självklart tillåter jag andra att äta kött, ni får äta precis, det har inte jag med att göra. När det gäller ekologiska köttprodukter så vet jag att inte djuren blivit behandlade på samma vidriga sätt, men jag känner ändå att det är fel att föda upp levande varelser för att de sedan ska gå ett sådant öde till mötes, så jag mår mentalt bättre av att vara veggis också.

Det finns inget jag önskar hellre nu än att jag vore ledig! Okej, det här är den sista dagen innan lovet, men ändå.

Här om kvällen var jag verkligen tvungen att föreviga mitt hår på bild. Nu ska jag pracka på er egobilder (där jag dessutom är osminkad, men whatever).

Mitt hår. Jag gillar bilden skarpt. Jag älskar de svart-röda färgerna. Stolt är jag ;)

Jag är avundsjuk på mig själv. Den dagen hade jag haft knut hela dagen, så håret blev SÅ snyggt när jag släppte ut det ;P
Förr funderade jag på att bli frisör/stylist. Jag undrar om min halvdåliga rygg skulle klara av det?


Ett sista PS. Jag ska äntligen börja träna med mitt Friskis & Svettis-kort den 4 mars! Då ska jag också passa på att lägga om mina matvanor ännu mer. Här ska det tappas all vikt jag gått upp sedan 2007!

onsdag 24 februari 2010

Om våren, om våren...

Jag som de flesta andra önskar inget hellre än att den där våren ska komma snart!
Ibland känner jag mig som en vinterallergiker. Först fyller jag år i november, sedan blir det jul, till sist nyår.. Sedan vill jag bara ta bort allt. Bort, bort!
Nåja, nu har jag i alla fall börjat fota smycken igen. Det blir riktigt bra bilder faktiskt och jag är djupt överraskad ^^,
Några smakprov på mina vackra bilder:







Min hemsida på Webgain kommer att försvinna. Eller, ja, nedgraderas, så det är ingen idé att använda den längre. I stället har jag startat en till blogg här på blogspot: Http://nathalydesign.blogspot.com

Om du är lika nördig som mig, tycker du säkert att den bloggen är givande. Det kanske du tycker annars också i och för sig!
Just det! Jag har ännu en hemsida (jag är hopplös, jag vet..): Http://madebyjade.zmn.se

lördag 20 februari 2010

Det är bra nu! ... Hoppas jag.

Klockan är 14.14 (vad ska jag önska mig?;)). Livet ser inte alls ut som det gjorde så sent som i går morse. Inte för att jag egentligen njuter av detta, men det har sett värre ut. Ångest. Det är bland de värsta tillstånd som går att vara i. Usch, jag ska inte gå in på detaljer egentligen, men jag förstod inte hur jag någonsin skulle kunna leva ett liv då har inte klarar av någonting alls. Då syftar jag främst på skolan, men även resten av allt som tillhör livet.
Stolt är jag i alla fall! Men samtidigt märker jag hur efter jag är i skolan. Men jag är stolt över att jag lyckats sitta och plugga oavbrutet och koncentrera mig i över en timme :D
Men nu har jag gett upp de hopplösa, men egentligen svinenkla matte B-talen. Den här dagen ska nog få gå ut till pluggande och annat som anses göra nytta.

Just det! Jag fick en idé härom dagen. En "plan B". Om det av någon anledning inte skulle fungera med företaget, så vill jag bli typ.. arkitekt eller något sånt skoj :D
Men jaaa, jag vet, det är inget "lätt" jobb. Jag HATAR för övrigt att få den kommentaren. Som om jag vore dum i huvudet liksom!
Men så är det. Efter cirka 10 års the sims-spelande så har jag verkligen fattat intresse för sånt.

Varför inte ta bort alla "måsten" här i världen? Man måste inget mer än att dö, har jag hört.

onsdag 17 februari 2010

Boost

Nu sitter jag här och lyssnar på Helloween och ska snart fota resten av mina smycken. Precis som förra året. Och jag vill att det ska kännas som förra året. Kanske inte februari, usch och fy, men april-maj tyckte jag ganska bra om :)


Bra boost för mig själv! Följ mitt exempel och gör en likadan lista så du ser framför dig vad som förbättrats!


Det här vill jag behålla/få tillbaka från det förgångna:
1. Min kreativitet, givetvis, allting!
2. Mina vänner jag har haft turen att få.
3. Vissa stunder i gamla tider, t. ex. saker som skett för längesen som jag vill ändra på (Men jag vet att det tyvärr är omöjligt).
4. Behålla förtroendet hos de som har förtroende för mig.
5. Min "renhet" (nu kanske jag låter lite sektartad). Alltså att jag ska vara fri från vissa saker, både moraliskt och att hålla mig till lagen. Inte moraliskt som i att "neeeej, man får inte göra så", utan mer att jag inte ska svika mina vänner osv. Vissa lagar är störda, det vet jag med, men jag håller mig till dem som jag ser en anledning till att hålla, hahaha. Nu förstår alla, eller hur? ;)
6. Först för inte så längesedan fick jag någon som helst "jag"-känsla. Det skiftar på den fronten, men jag hoppas på att det lilla framsteget betydde något.
7. Slutligen så vill jag aldrig, aldrig mer tappa lusten att leva. Jag ska kämpa!


Detta saknar jag inte från förra året/resten mitt förgångna:
1. Min kropp för 1 år sedan. Fy fanken!
2. Den totala oförmågan att kontrollera mina tankar och känslor.
3. Diverse krishändelser (och jag går inte in på vad.. faktiskt).
4. AD/HD-problem, som nu som bekant blivit bättre med hjälp av medicin.
5. Risperdal & seroquel
6. Diverse vidriga tankar och känslor.
7. Okunskapen jag hade om vissa saker.

Vill jag påminnas om förra året, så ska jag:
1. Lyssna på Helloween
2. Lyssna på Mötley Crüe
3. Fota smycken
4. Göra smycken med massor av metalltråd! Det blir alltid ett kreativt resultat då.
5. Sminka mig sotigt och ta en massa egobilder.
6. Använda röda eller vita blomhårnålar och tupera håret.



I förmiddags var jag och fikade med Alex, vilket var lika trevligt som alltid. Alldeles nyss var kussen Hanna här och hämtade ett halsband och ett par örhängen som hon beställt. Det var dagens händelser hittills!

Hannas halsband


Hannas örhängen

torsdag 4 februari 2010

Hoppas på framgång

Hej kära blogg & läsare!

Här sitter jag och undrar vad framtiden har att erbjuda. T.ex. om hur det ska gå med mitt framtida företag. Det känns lite som en chansning. Jag skrev en lista för ett tag sedan på hur många produkter jag sålt sammanlagt. Nu skulle jag tro att det är ungefär mellan 25-30 produkter sammanlagt. Tja, det tycker jag är ganska bra faktiskt, för att inte ens ha börjat på riktigt än. Sedan får jag ju självklart gratisreklam av fler, som jag gett bort smycken till.
Jag är verkligen inget datorsnille, men jag har gjort så gott jag kunnat med min hemsida. Titta gärna in och bedöm, jag vill veta vad ni tycker, om det finns något jag borde ändra, osv.



I dag har jag prov i naturkunskap A. Det är inte speciellt svårt egentligen, men jag är så dålig på att läsa på >.<. Egentligen undrar jag varför jag inte sitter och läser klart nu. Jag missade till och med matten för att jag skulle kunna läsa på. Usch. En fråga till om framtiden är om jag någonsin blir klar med det där vidriga gymnasiet. Jag har aldrig passat in någonstans i stort sätt. Även om jag oftast har varit accepterad i skolan, så har skollivet varit så krävande och laddat att jag inte stått ut. Men som jag säkert sagt förut; nu SKA jag överleva. Vad som helst får hända, men jag ska klara det, även fast min skola känns allmänt tråkig. Men nästa termin får jag förhoppningsvis välja ämnen själv (om jag nu klarar denna termins ämnen).
Nästa termin vill jag läsa företagsekonomi A, engelska B. Det tredje valet har jag inte gjort än, men kanske svenska C eller något, om det inte verkar alltför hopplöst.

Nej, nu MÅSTE jag fortsätta läsa.