Livsfrågor & dylikt

Visst finns det väl många oklarheter om, ja, allt egentligen? Fundera lite på dessa frågor, så gör jag det också.

1. Får man någonsin reda på vem man egentligen är? Har man ens en personlighet, eller är alla på något sätt personlighetskluvna?

2. Måste man ha åsikter i precis alla frågor? Låt säga att du haft en åsikt som berör något, som du verkligen har hållit hårt och starkt på, får du då plötsligt ändra dig, eller måste du tappert hålla dig fast vid någonting som du faktiskt inte längre tror på?

3. Varför verkar det som om vissa personer förändras väldigt lite på en lång period, medan andra förändras drastiskt och ofta inom korta perioder? Vilka konsekvenser ger egentligen en skarp förändring hos en människa? Vilka vänner försvinner och vilka består?

4. Finns egentligen ömsesidig kärlek, eller är det någonting man framkallar själv? Det vore ju en enorm lyckträff om två personer "råkar" älska varandra samtidigt från första början.

5. Det finns mycket man "bara gör" utan att det, enligt mig, finns någon konkret mening med det. Vem kom t. ex. på att det är "fult" med tjejer som inte rakar benen? Jag menar, det är inte viktigt! Jag gör det själv, men det är av anledningen jag just tog upp. Folk har hittat på att det ska vara så, så jag och förmodligen många andra, gör det bara.

6. Jag undrar hur många under alla år som haft kärleksartade känslor för mig. Det undrar nog alla (fast över sig själv då, som ni säkert förstår). Kanske inga? Eller kanske väldigt många fler än vad jag någonsin trott? Jag antar att man får reda på väldigt få.

7. Jag undrar hur många procent av det man tänker, i genomsnitt, som man visar/talar om för folk. En väldigt hög siffra, skulle jag tro.

8. Jag undrar också varför man (jag) tänker så konstiga saker. Jag vet, alla gör det (hoppas jag). Sådant überknäppt, som man inte skulle verka riktigt klok i huvudet om man berättade för någon.

Det finns mycket, mycket mer, tro mig ;) Dela med er!

"Riskfria drycker"

Här kommer en lista (jag gillar listor, som ni säkert märkt) på "riskfria" drycker. Med riskfria menar jag att de är hyfsat nyttiga och fräscha. Jag skapar hela tiden mitt egna mode. När det gäller allt egentligen, inte bara mat/dryckesmässigt.

1. Det enklaste - helt vanligt vatten med lime! Sedan självklart med en limeskiva på glaset. Perfekt och inte farligt dyrt heller! Lime fungerar till väldigt mycket. Då jag är väldigt limesugen för tillfället kommer nog många av drickorna innehålla just lime också ;)

2. En favorit i repris - Skogsbärssmoothien med blåbär, hallon, björnbär och en rejäl skvätt pressad apelsin. Plus honung, om du så vill.

3. Tropisk smoothie med banan, mango, papaya, ananas, eller vilka frukter du nu gillar. Är du kokosälskare som mig, så är en skvätt kokosmjölk verkligen en förgyllare i det här fallet! Personligen föredrar jag helt jämn konsistens, så att stavmixer är att rekommendera. Ja, om du håller med mig vill säga :)

4. Jordgubbssmoothie med lime. Ja, helt enkelt smoothie gjord på jordgubbar och pressad lime. Se bara till att plocka bort bladen på jordgubbarna ;). Serveras med is i ett glas i generös storlek.

5. Melonsmoothie har jag aldrig hört talas om faktiskt! Men det kanske är gott, vem vet? Men testa att ta honungsmelon, lite "honing" och lite banan och mixa det med stavmixer/blender, så får du se vad som händer! Det låter faktiskt helt underbart, enligt mig, då jag är en riktig melonfantast :D

Det får räcka så länge!

Vegetariska hittar som jag suktar mig med

Småslarvig lista på maträtter jag skulle kunna göra mycket för att få äta nu:

Mat
1. Hemgjord falafel med ruccolasallad, tomat - och vitlökssås, isbergssallad, i en fullkornsbaguette.

2. Quornfiléer med sesamfrön och paprikakrydda, bearnaisesås och pommes frittes.

3. Vegoschnitzel med potatismos, kokt majs, gurka och morötter.

4. Omelett med majs och vegetarisk bacon (faktiskt bland det godaste som finns!)

5. Hemgjorda grönsaksbiffar med majs, morot, paprika, tomat, kikärter, vitlök, m.m.

6. Fullkornspasta med champinjoner, kantareller (gärna nyplockat) och basilika.

7. Chiabata med vegobacon, soltorkade tomater och ost.

8. Pastasallad med gurka, tomat, sallad dressing.

9. Soya/quornkorvar med soltorkade tomater och vitlökssås i en fullkornsbaguette.

10. Quorntacos med avokado, majs, tomat och sallad i mjukt/hårt tacobröd.

11. Vegoburgare med rostade helkornsbröd med grovkornig sepap, ketchup, sallad och tomat.

Efterätter/mellanmål
1. Smoothie med äpple och kanel.

2. Smoothie med hallon, blåbär, björnbär och lite pressad apelsin.

3. Bärtallrik med hallon, blåbär, björnbär, jordgubbar, svarta/röda vinbär och smultron.

4. Frukttallrik med äpple, päron, melon och kiwi.

Konsten föds ur lidandet. Även matkonsten. Jag är hungrig, så nu ska jag ta och fixa till någonting gott :)

Vikterna blir tyngre

Hej kära blogg!
Det var ett tag sedan jag skrev här, känns det som. Nyss var jag och gymmade och det gick riktigt bra faktiskt! Nu klarar jag av mer än vad jag gjorde från början. Vilken bedrift, HA!

Leg extension: (Framsidan av låren)
4/3:
2 x 15, 17 kg

21/3:
2 x 15, 19,5 kg

Leg curl: (Baksidan av låren)
4/3:
2 x 15, 17 kg

21/3:
2 x 15, 19,5 kg

Chest press: (bröst och biceps)
4/3:
2 x 15, 12 kg

21/3:
Samma

"Något som jag inte minns namnet på" (ryggen bla.)
4/3:
2 x 15, 21,5 kg

21/3:
2 x 15, 24 kg

Kondition: (Löpband)
4/3:
3,5 minuter

21/3:
8,5 minuter

Ser ni, bloggläsare?! Detta går framåt ^_^

Jag har världens sämsta kondition. Egentligen ska jag konditionsträna i 20 minuter, men har hittills inte klarat av mer än 10. Min kondis har i och för sig aldrig ens varit i närheten av bra, men ingen kan vara bra på allt.

Satsar mot högre höjder

Nu bär det av uppåt! Det är i alla fall det ska försöka satsa på. Det ska bära uppåt på många sätt, i skolan, hälsan, smyckena och livet som helhet.

Skolan: Nu tänker jag främst på svenskan. Jag läser nu svenska B och har nyligen skrivit en bokanalys på boken "Jag vill ha ett liv". Du anar inte hur förvånad och lycklig jag blev när jag fick svar via mejlen och när jag såg att jag hade fått MVG på arbetet! Stolt, brukar känslan kallas. Jag har verkligen bestämt mig för att gå på lektionerna i fortsättningen och verkligen göra mitt bästa för att det ska gå bra! Jag vet att jag har potential att få MVG i svenska, men nu har jag fått veta att jag faktiskt förmodligen kan leva upp till kraven som ställs!
Matten går det inte lika bra med, men jag ska i alla fall fortsätta försöka. Jag hoppas i alla fall på någon form av G på provet.
Dessvärre har jag missat flera lektioner på naturkunskapen, men även där ska jag fortsätta kämpa. Jag klarade ju i alla fall provet och fick 25 poäng, så gränsen för godkänt var 15 poäng. Nöjd, brukar den känslan kallas.

Hälsan: I går kväll gymmade jag för första gången någonsin. Det var verkligen våde roligt och behagligt! Så nu ska jag träna 3 gånger i veckan på Friskis & Svettis. Kondition i form av bla. spinning 2 gånger i veckan och styrketräning, både med maskiner och utan, 1 gång i veckan.
Dessutom ska jag köra med en diet som jag hittat på, nämligen "Den sockerfria dieten". Givetvis innebär den dieten att jag inte ska käka något socker. I alla fall inte mer än det jag får i mig naturligt. Jag vet att personer med AD/HD inte ska äta socker (och jag faktiskt märkt att det har en negativ effekt på mig), så jag tänkte se om det blev någon skillnad om jag lät bli. Då förbättrar det ju både vikten och humöret. Jag kommer dock fortsätta dricka alkohol när det är fest, men då inte onödigt mycket.

Smycken: Det går faktiskt bara bättre och bättre! Man kan se mina smycken på folk både här och där. Hittills har jag sålt tre smycken via nätet och ganska många på marknad och ännu fler till vänner och bekanta. Så det blir till att så småningom, fast om inte allt för lång tid, läsa Småföretagande A + B, så att jag lär mig mer. Plus andra ämnen i skolan som är bra att kunna. Jag ska även ta hjälp av folk som redan har företag och lära mig ännu mer.
Men just det jag skriver om handlar egentligen inte endast om pengar och sådant. Det handlar även mycket om hur otroligt peppad jag blivit av folk! Jag får i stort sätt alltid fina kommentarer då jag lagt upp någonting nytt. Det gör mig verkligen glad!

Våga försöka det svåra!

Varför ska jag och många andra alltid "be om ursäkt" för sig själva? Ingen har en anledning till det, såvida någon inte gjort ett stort misstag. Det är svårt. Otroligt svårt att låta bli att bry sig om vad andra tycker. Det gör nog de allra flesta innerst inne, även om man inte alltid skyltar med det.
Sedan har vi den där försvarsställningen man ställer sig i. Inte minst jag. Att alltid försvara det man gör, trots att det inte ligger något fel i handlingen, det gör en bara osäker, inget annat. Men är det kanske så att det redan finns osäkerhet med bilden när man alltid måste ursäkta sig så fort man gör något, eller har en åsikt som inte anses "rätt". Eftersom ingen, som bekant, är perfekt så kan vi väl inte vara likadana allihopa. Och vad som är rätt och korrekt är väldigt ofta någonting som människan bara hittat på. Nu snackar jag inte mord och brott, mer själva principen att man ska få vara hur man vill och tycka vad man vill, osv.

Reservplan

Jag har tänkt på en sak ganska mycket. Tänk om mina företagsplaner flyger iväg någon annanstans? Tänk om det inte fungerar, jag stupar på vägen för att jag inte orkar, eller i fall det inte håller rent ekonomiskt? Ekonomin är väl det som skulle vara den troligaste anledningen till att det inte går bra.
Man måste alltid ha en plan B har jag lärt mig. Det har jag också. Jag har seriöst funderat på att bli arkitekt eller någonting, faktiskt! Ja, om det nu skulle skita sig då. Nej, jag vet att det inte är något lätt jobb det heller. Men vem vill ha ett lätt jobb? Hur kul skulle det vara? Och vad skulle det vara? Jag tror faktiskt att det är lättare att planera hus etc. än att sitta och deppa sönder resten av livet bakom kassan på konsum. Jag börjar verkligen tröttna på att folk säger "Nej men det är ju inget lätt jobb!". Visst, det krävs en massa utbildning, plus känsla för det man gör, men om nu de människorna som uppnått detta lyckats, varför skulle inte jag då lyckas? Jag blir lika irriterad varje gång...

Nåja, jag vet att man inte blir värsta stadsplaneraren bara för att man spelat The Sims i 10 år, men jag tror faktiskt ändå att kreativiteten och formkänslan utvecklas, även om det inte direkt ser ut som det gör i verkligheten.

Ja, det här ska ju då föreställa mig som sim i The Sims 3. Inte speciellt lik enligt mig. Jag har blivit bättre på att göra mig på The Sims, haha.
Det känns faktiskt skönt att spela det där spelet. Inte bara kul, utan även avslappnande. Jag menar, det är skönt att göra mig själv eftersom jag kan bestämma själv hur jag vill vara och vara just så. Om det verkar fånigt har jag ingen anledning att bry mig om, för det är ju så här.

Nej, nu ska jag sluta sitta här och vara allmänt irriterad på allt.

Det skulle kanske kunna bli en låt, kanske?

She scares me, like the power of darkness
She's fine, we can share sorrow and happiness
She's creepy, like the spirit at night
She's beautiful, she is my light
She's horrible, like a desperate thirst
She's wonderful, she picked me first
She's terrible, she doesn't give you any respect
She's my love, I know no one is perfect
She's your death, don't close your eyes for the truth
She's my only love and I don't want to live in your truth.

Tidig, tidig morgon i februari

Skolan börjar klockan 9.00 och jag måste dit i dag! Jag har inget val. Men just nu känns det inte så illa som det gjorde i går.

Bokanalysen på boken Jag vill ha ett liv blev klar, trots att det räcker med att den är inlämnad i maj eller något. Nu måste jag snart iväg såg jag. 13 minuter kvar och jag sitter fast vid datorn. Men som sagt; jag SKA gå till skolan i dag. Ska, ska, ska!

Jag känner mig som på bilden i huvudet, p.g.a. medicinen jag måste ta. "Berusningkänslor" står det i bipacksedeln. Jo, jag tackar ja! Inte speciellt lämpligt när jag ska vara i skolan. Sitta där med värsta yrseln. Ha!
Att jag tar medicin står jag för. Jag står även för varför, men det känns dock onödigt att berätta i bloggen. De som vill veta mer får faktiskt fråga! Anledning: Jag vill inte pracka på er en massa information i onödan, jag menar om ni inte överhuvudtaget bryr er om den saken.

Bilden är jag dock ganska nöjd med. Det är kul att ta bilder! Jag försökte göra en logga i GIMP här om dagen. Dessvärre går det inte att visa den här, då jag inte är tillräckligt datanördig för att kunna göra om GIMP-dokumenten till vanliga bilder (eller något sånt). GIMP är inget bra program, jag förstår inte hur jag ens ska märka skillnad på bilderna när jag leker med dem.

Kan DU någonting om GIMP? Säg till mig snarast!!
Kostar Photoshop? Och hur lika varandra är Photoshop och GIMP?

Frågorna tar aldrig slut...

Förresten! Jag har fått ännu ett smycke sålt :D Det är underbart! Det räddade min kväll i går. Det räddade mig dels ekonomiskt, men mest självförtroendemässigt. När jag kände mig som mest värdelös, dök det där mejlet upp! Det känns som mitt "företag" som då inte är startat än, redan går åt rätt håll! Lycka!


Jag har tyvärr ingen bättre bild, men det är relativt säkert detta armband jag ska sälja, men hematit, bergskristall och strasslås. 130,00 kr får jag för detta armband.

Breakin' the Rulez
Alternativ nummer 2. Säljs för 120 kr, utifall att det andra skulle vara sålt eller något, vilket det inte var! Jag antar att ni ser att bilden är ganska så fixad i det där "bild-managerprogrammet". Men ett snyggt resultat tycker jag ändå. Vintrigt liksom :)

Jag har förresten sänkt priserna dramatiskt på mina smycken om man jämför med vad de kostade ett halvår-ett år sedan!

Jag tror faktiskt att jag har förmågan att driva ett företag. Alla säger att det är så svårt, så mycket övertid, osv. Men jag tror faktiskt att det är det jobbet jag skulle kunna klara bäst, bättre än andra jobb! Jag har insett att jag inte klarar av att vara underordnad någon, jag måste vara chef på något sätt. Visst, det kanske låter fånigt, väldigt många vill väl vara chefer?! Men jag gör det dock inte bara för pengarnas skull, jag är sådan bara, född sådan.
I försäljningen skulle jag tro att jag börjar närma mig 30-40 produkter (om jag räknar med alla delar i set, osv.)!

Nu ska jag tjata om den där webbshopen igen ;)
Http://ungdesign.se/madebyjade

Nu kom jag på en annan sak! Jag kommer inte riktigt ihåg när jag blev vegetarian (!!!), men jag skulle tro att det är runt 3 veckor sedan nu! Fysiskt och så (bortsett från biverkningarna av medicinen), så mår jag faktiskt riktigt bra! Jag kanske inbillar mig (det hoppas jag inte!), men det känns som om jag mår mycket bättre än när jag åt kött. Det känns till och med som att jag har gått ner lite i vikt. Ha! Otroligt! Nu är det ju så att jag inte vågar väga mig, men det är en känsla jag har... som sagt.
Det var ganska lätt att bli vego, då jag fick en ordentlig anledning till att inte äta kött. Usch! Nu vet jag att många av "djurskötarna" behandlar djuren otroligt, förjäkligt illa. Då känns det bara osmakligt med kött. Jag blev äcklad, liksom.
Självklart tillåter jag andra att äta kött, ni får äta precis, det har inte jag med att göra. När det gäller ekologiska köttprodukter så vet jag att inte djuren blivit behandlade på samma vidriga sätt, men jag känner ändå att det är fel att föda upp levande varelser för att de sedan ska gå ett sådant öde till mötes, så jag mår mentalt bättre av att vara veggis också.

Det finns inget jag önskar hellre nu än att jag vore ledig! Okej, det här är den sista dagen innan lovet, men ändå.

Här om kvällen var jag verkligen tvungen att föreviga mitt hår på bild. Nu ska jag pracka på er egobilder (där jag dessutom är osminkad, men whatever).

Mitt hår. Jag gillar bilden skarpt. Jag älskar de svart-röda färgerna. Stolt är jag ;)

Jag är avundsjuk på mig själv. Den dagen hade jag haft knut hela dagen, så håret blev SÅ snyggt när jag släppte ut det ;P
Förr funderade jag på att bli frisör/stylist. Jag undrar om min halvdåliga rygg skulle klara av det?


Ett sista PS. Jag ska äntligen börja träna med mitt Friskis & Svettis-kort den 4 mars! Då ska jag också passa på att lägga om mina matvanor ännu mer. Här ska det tappas all vikt jag gått upp sedan 2007!

Om våren, om våren...

Jag som de flesta andra önskar inget hellre än att den där våren ska komma snart!
Ibland känner jag mig som en vinterallergiker. Först fyller jag år i november, sedan blir det jul, till sist nyår.. Sedan vill jag bara ta bort allt. Bort, bort!
Nåja, nu har jag i alla fall börjat fota smycken igen. Det blir riktigt bra bilder faktiskt och jag är djupt överraskad ^^,
Några smakprov på mina vackra bilder:







Min hemsida på Webgain kommer att försvinna. Eller, ja, nedgraderas, så det är ingen idé att använda den längre. I stället har jag startat en till blogg här på blogspot: Http://nathalydesign.blogspot.com

Om du är lika nördig som mig, tycker du säkert att den bloggen är givande. Det kanske du tycker annars också i och för sig!
Just det! Jag har ännu en hemsida (jag är hopplös, jag vet..): Http://madebyjade.zmn.se

Det är bra nu! ... Hoppas jag.

Klockan är 14.14 (vad ska jag önska mig?;)). Livet ser inte alls ut som det gjorde så sent som i går morse. Inte för att jag egentligen njuter av detta, men det har sett värre ut. Ångest. Det är bland de värsta tillstånd som går att vara i. Usch, jag ska inte gå in på detaljer egentligen, men jag förstod inte hur jag någonsin skulle kunna leva ett liv då har inte klarar av någonting alls. Då syftar jag främst på skolan, men även resten av allt som tillhör livet.
Stolt är jag i alla fall! Men samtidigt märker jag hur efter jag är i skolan. Men jag är stolt över att jag lyckats sitta och plugga oavbrutet och koncentrera mig i över en timme :D
Men nu har jag gett upp de hopplösa, men egentligen svinenkla matte B-talen. Den här dagen ska nog få gå ut till pluggande och annat som anses göra nytta.

Just det! Jag fick en idé härom dagen. En "plan B". Om det av någon anledning inte skulle fungera med företaget, så vill jag bli typ.. arkitekt eller något sånt skoj :D
Men jaaa, jag vet, det är inget "lätt" jobb. Jag HATAR för övrigt att få den kommentaren. Som om jag vore dum i huvudet liksom!
Men så är det. Efter cirka 10 års the sims-spelande så har jag verkligen fattat intresse för sånt.

Varför inte ta bort alla "måsten" här i världen? Man måste inget mer än att dö, har jag hört.

Boost

Nu sitter jag här och lyssnar på Helloween och ska snart fota resten av mina smycken. Precis som förra året. Och jag vill att det ska kännas som förra året. Kanske inte februari, usch och fy, men april-maj tyckte jag ganska bra om :)


Bra boost för mig själv! Följ mitt exempel och gör en likadan lista så du ser framför dig vad som förbättrats!

Det här vill jag behålla/få tillbaka från det förgångna:
1. Min kreativitet, givetvis, allting!
2. Mina vänner jag har haft turen att få.
3. Vissa stunder i gamla tider, t. ex. saker som skett för längesen som jag vill ändra på (Men jag vet att det tyvärr är omöjligt).
4. Behålla förtroendet hos de som har förtroende för mig.
5. Min "renhet" (nu kanske jag låter lite sektartad). Alltså att jag ska vara fri från vissa saker, både moraliskt och att hålla mig till lagen. Inte moraliskt som i att "neeeej, man får inte göra så", utan mer att jag inte ska svika mina vänner osv. Vissa lagar är störda, det vet jag med, men jag håller mig till dem som jag ser en anledning till att hålla, hahaha. Nu förstår alla, eller hur? ;)
6. Först för inte så längesedan fick jag någon som helst "jag"-känsla. Det skiftar på den fronten, men jag hoppas på att det lilla framsteget betydde något.
7. Slutligen så vill jag aldrig, aldrig mer tappa lusten att leva. Jag ska kämpa!


Detta saknar jag inte från förra året/resten mitt förgångna:
1. Min kropp för 1 år sedan. Fy fanken!
2. Den totala oförmågan att kontrollera mina tankar och känslor.
3. Diverse krishändelser (och jag går inte in på vad.. faktiskt).
4. AD/HD-problem, som nu som bekant blivit bättre med hjälp av medicin.
5. Risperdal & seroquel
6. Diverse vidriga tankar och känslor.
7. Okunskapen jag hade om vissa saker.

Vill jag påminnas om förra året, så ska jag:
1. Lyssna på Helloween
2. Lyssna på Mötley Crüe
3. Fota smycken
4. Göra smycken med massor av metalltråd! Det blir alltid ett kreativt resultat då.
5. Sminka mig sotigt och ta en massa egobilder.
6. Använda röda eller vita blomhårnålar och tupera håret.



I förmiddags var jag och fikade med Alex, vilket var lika trevligt som alltid. Alldeles nyss var kussen Hanna här och hämtade ett halsband och ett par örhängen som hon beställt. Det var dagens händelser hittills!

Hannas halsband


Hannas örhängen

Hoppas på framgång

Hej kära blogg & läsare!

Här sitter jag och undrar vad framtiden har att erbjuda. T.ex. om hur det ska gå med mitt framtida företag. Det känns lite som en chansning. Jag skrev en lista för ett tag sedan på hur många produkter jag sålt sammanlagt. Nu skulle jag tro att det är ungefär mellan 25-30 produkter sammanlagt. Tja, det tycker jag är ganska bra faktiskt, för att inte ens ha börjat på riktigt än. Sedan får jag ju självklart gratisreklam av fler, som jag gett bort smycken till.
Jag är verkligen inget datorsnille, men jag har gjort så gott jag kunnat med min hemsida. Titta gärna in och bedöm, jag vill veta vad ni tycker, om det finns något jag borde ändra, osv.



I dag har jag prov i naturkunskap A. Det är inte speciellt svårt egentligen, men jag är så dålig på att läsa på >.<. Egentligen undrar jag varför jag inte sitter och läser klart nu. Jag missade till och med matten för att jag skulle kunna läsa på. Usch. En fråga till om framtiden är om jag någonsin blir klar med det där vidriga gymnasiet. Jag har aldrig passat in någonstans i stort sätt. Även om jag oftast har varit accepterad i skolan, så har skollivet varit så krävande och laddat att jag inte stått ut. Men som jag säkert sagt förut; nu SKA jag överleva. Vad som helst får hända, men jag ska klara det, även fast min skola känns allmänt tråkig. Men nästa termin får jag förhoppningsvis välja ämnen själv (om jag nu klarar denna termins ämnen).
Nästa termin vill jag läsa företagsekonomi A, engelska B. Det tredje valet har jag inte gjort än, men kanske svenska C eller något, om det inte verkar alltför hopplöst.

Nej, nu MÅSTE jag fortsätta läsa.

Någon slags berättelse om depression, kärlek & om att romantisera

Gränsen är så tunn
det är inget du känner.
Du tänker att du är ung
och aldrig sviker dina vänner.

Men har du några vänner?
Kommer de ens ihåg dig?
Ser de dig om det värsta händer?
Skriker du, kommer de åt ditt håll vända sig?

Rösten är stark, starkare än allt.
Musiken ekar i ditt huvud, så mäktig, så stor.
Rösten viskar i dit öra, kallt, så kallt.
Finns Gud, så finns inte du, inga bilder och inga ord.

Den enda tanken har blivit fler,
smittan sprider sig som en löpeld.
Snart försvinner allt, utom den verklighet du ser.
I den verklighet du valt är du naken, ensam och ingen kan mätta ditt hjärtas svält.

Då floderna torkat, solen gått ner,
ditt hjärta slutat bränna,
ty du vet att det inte kan falla isär än mer.

Din kropp är inte alltför tanig,
ändå klarar inte din arm tyngden av din hand,
din hals klarar inte ditt huvud och dina ögon inte sina lock.
En strykning mot din kind ger en brännande smärta, du rycker till av denna chock.

Trots att solen nu gått upp sitter du kvar.
Varför skulle du göra något annat?
Du biter dig i handen för att känns om du ens någon kropp har.
Ditt hjärta bankar häftigt, men det känns ändå som det stannat.

Du kan inte, du förmår dig inte.
Rör du ditt vapen så kommer du vara ensam med Henne.
Hon är som en mardröm, dock så nära, så tydlig, full med kärlek.
Kärlek är en lek, liksom Hon.
Bakom de sorgsna ögonen och de fina orden är allting upplagt för ännu ett svek.

Hon är skrämmande, likt mörkret om natten.
Hon är fin, när vi delar sorgerna och skratten.
Hon är otäck, som anden som hemsöker dig.
Hon är vacker, till mig kommer Hon aldrig säga "nej".
Hon är hemsk, liksom en desperat törst.
Hon är underbar, Hon valde mig allra först.
Hon är att förakta, Hon ger dig ingen respekt.
Hon är min förälskelse, det finns ingen som är perfekt.
Hon är din dödsorsak, blunda inte för sanningen.
Hon är min enda kärlek, jag älskar Henne och vill inte leva i din sanning.

Det är lätt att blunda för sanningen, se bara känslan.

Dikter om depression, kärlek och om att romantisera.

Det var meningen att allt skulle vara EN dikt, men det kändes inte riktigt rätt när det väl blev klart. Tydligen är folk i allmänhet ovana att läsa dikter, men så svårt är det inte (tycker jag).

Gosfixering

En av alla miljoner saker jag har kommit fram till under de senaste året är att alla människor är i behov av fysisk kontakt. Till och med jag! Det behöver absolut inte vara sexuellt på något sätt, utan bara att känna värmen från någon. Det kan räcka med att bara sitta bredvid någon man tycker om, en kär vän. Bara känna tryggheten av någons närvaro. Jag har vissa teorier. Det låter kanske urfånigt, men vem bryr sig?!
Teorin är till att om man till exempel inte fått den tryggheten tillräckligt mycket, så kan det visa sig på olika sätt.
Ta till exempel barn. Vissa barn slåss, vissa barn klänger lite för mycket på folk. Andra barn kanske gråter, bara för att någon ska krama och trösta dem. Nu säger jag inte att jag har någon form av bevis på att det faktiskt är så, men det är en intressant tanke.

Jag skulle tro att alla har olika behov när det gäller allt egentligen. I mitt liv har jag fått mycket kärlek, det har inte varit några problem.
Men på dagis brukade jag slå en stackars kille och dra honom i håret, för att han skulle börja gråta, så jag skulle ha en anledning att krama honom, haha.
Jag vet, det är förmodligen ganska vanligt. Men frågan är; hänger det ihop på något sätt med vårt behov av gos?

Slutsats: Alla behöver bli gosade med, både människor och djur. Hur självklart det än låter, så har jag haft svårt att tro det innan.

Sömn ÄR tydligen viktigt!

Det hade ni aldrig trott va?! ;)
Enda sedan jag började skolan för ett par veckor sedan, har mitt humör varit lite sådär fram och tillbaka. Men i natt sov jag tungt, skönt och riktigt ordentligt.

Är ni som jag? Vägrar ni tro på det experterna säger hela tiden? Lär ni er aldrig någon läxa då och då?

Alla vet att det är viktigt att sova. Jag har dock vägrat att inse att det gäller även mig. Men när jag började skolan sov jag ytterst lite och fick beviset på att man faktiskt måste ta hand om sin kropp. Jag kan gå och lägga mig 4.30 och sedan gå upp vid 8.00, men vara pigg och inte ha några problem med att komma upp. Har jag däremot lagt mig 23.00 och går upp 9.00, så känns det ofta totalt hopplöst. Varför?

Ett annat exempel är år 2007. Jag kan stå för att jag vägde 58 kg på våren. Dum som jag var tänkte jag att: "Nu när jag är smal, så kan jag äta vad jag vill". Jag kan tillägga att anledningen till viktnedgången var att jag slutat med en vidrig aptitökande medicin.
Men i alla fall; Hösten 2007 började jag knapra litium (som man kan gå upp i vikt av) och det gjorde inte saken bättre. I februari 2008 vägde jag plötsligt 80 kg.

OBS! Det jag pratar om nu handlar egentligen inte om vikt och hurvida man ska vara smal eller inte, utan om att jag och säkert fler aldrig lär sig att naturlagarna och dylikt gäller oss också.

Ni som inte varit med om detta förstår nog inte och får nog inte ut speciellt mycket av det här inlägget. MEN! Jag skulle tro att vi är lite lika innerst inne allihop :)

Dikter igen

En blomma - ett år

Du är ett ljus, en gnista.
Du är hoppet som aldrig tar slut.
Jag vägrar att dig mista,
även när livets sand runnit ut.

Likt en blomma kommer du upp,
för att sedan vissna och dö.
Men när jag som minst anar,
återvänder du alltid, till mig.

Varför blunda när man faktiskt vill se?

Varför blir allt det vackra så fult?
Varför blir allt fula så vackert?
Varför måste bladen vara gröna och himlen blå?
Varför måste vi leva, varför måste tiden gå?
Varför måste vi dö, hamna i evigheten?
Det är frågor vi aldrig får svar på,
men vi försöker att blunda och leva ändå.

Om att ge upp



Vila i frid du som aldrig fanns.

Varför vara här när du kan vara någonannanstans?

Vem kom på begreppet vackert och begreppet fult?

Hur tog du dig hit via bron utan slut?

Varför kan inte alla ögon se och alla öron höra?

Hur kan du bara vara och ingenting göra?

Var finns nu dina andetag?

Varför förminskar du mig så och gör mig så svag?

Det gör ont, men jag kan inte komma förän ditt hopp är ute.

Tanken förnedrar mig, sliter i mig, glädjen får vänta till slutet.

Det tråkiga var att det blev varken glädje eller slut.

Bara en sten, där fel datum stod inristad, innan vår lycka. I stället stod det några slumpmässiga siffror, den dag livet lurat dig på allt, då du tackat för dig och gått ut.

Diktarbete

Vi håller på att arbeta med dikter på svenskan. Jag hittade några dikter som jag skrivit för ett tag sedan. Ordet är fritt!



När allting stannar upp, bara för en sekund.

När jag känner att det är såhär jag vill vara.

Jag kan till och med bara andas en stund,

Känna min inre frid, känna det, bara.



Det går inte att beskriva känslan jag har,

Den inre frustration som nu är borta.

Känslan av en duva, som fri mot solen far,

Är så skön, så välkommen, jag hoppas,

Att det är såhär livet ska va’.



De mörka dagar jag haft,

Var ett brott mot livet,

Nu får jag smaka på frihetens saft,

Jag tänker längre inte ens på kniven.



När aspens gröna löv susar i vinden,

När det grönskar i naturen,

Då jag känner efter, men då det inte finns tårar på kinden,

Det enda som finns är känslan att jag genom livet nu blir buren.



Likt videungens knopp som öppnar sig mot världen,

Är jag på väg åt samma håll.

Nu börjar den spännande färden,

mot lummiga trädgårdar, älvor, tomtar och troll.