Coco Chanel

Nu sitter jag och tittar på andra delen av Chanel-
filmen. Jag kan förstå folk som inte tycker att den är så bra, men jag gillar den! Okej, det kanske är svårt för folk som är 100% intresserad av kläder (eller snarare konst i form av kläder) att uppskatta en sån här film.
En smått onödig upplysning är att jag fick den från tidningen "Plaza" (likaså parfymen bredvid)
. Tidningen har fina bilder. That's it, egentligen. Den handlar egentligen inte om någonting. Jag tycker att det finns viktigare saker än att matcha färger på sminket, etc, etc.

Men det verkar vara annorlunda med Chanel. Nu vet jag ju inte exakt hur lik den här filmen är hennes riktiga liv, men om det fanns fler som henne, så skulle världen vara mycket vidare och öppnare. Det är vad jag tror. Hon levde ju på den tiden där männen bestämde mycket över kvinnorna, men hon vågade uppenbarligen se utanför det och göra saker annorlunda (ja, som att skapa kläder för kvinnor så att de ska kunna RÖRA SIG också när de är på fest, m.m).

Tur att jag inte har sett klart den än, då kan jag inte råka säga slutet till någon som vill se den ;)

I alla fall! De enda personer jag egentligen rekomenderar den till är personer som är intresserade av kläder och självklart också nytänkande lite, lite "historia" (jag hatar historia, men det här är inte samma sak, det handlar ju inte om Gustav Vasa liksom).

Tidig, iskall morgon

I dag är det riktigt kallt, en sådan morgon jag hatar innan jag tittar ut genom fönstret.
Det är fortfarande lika kallt, men självklart har jag svept in mig i en ärtgrön (konstig färg) fleece-morgonrock. Jag börjar verkligen få höstkänslor. Jag tror inte att det går att förklara dem, det är bara ett pirr i kroppen. Det är alltid spännande!
Dessutom fyller jag faktiskt år i november ;)
Skriv någon rad om en känsla du brukar ha på hösten! :-D
(Typ som man fick göra i skolan, haha).




Har du någonsin fått idén, kvällen innan en skoldag, att du ska gå upp halv fem dagen efter (mitt i vintern) och promenera i mörkret och få lite frid? Det har jag gjort! Det var faktiskt rätt skönt... Dock ingenting jag skulle vilja göra varje morgon.
Enskedevägen var nästan tom, men jag kommer ihåg att det gick en kvinna mitt i gatan som tittade på mig hela tiden. Sedan hälsade hon. Alla i nattfolket kanske känner varandra, vem vet? =)

En annan grej man kan göra när man går upp runt fem är att sätta sig på en höjd och titta på soluppgången. Jag och mina fina vän gjorde det för sjukt många år sedan. Det blev sisådär halvlyckat. Jag kan säga att det inte blev mycket till soluppgång p.g.a alla dumma moln :(

Det finns inga genvägar

Det finns inga genvägar genom livet. Det borde ju jag veta. Jag vet att många delar min problematik och att det finns många med andra problem. Jag menar, alla har ju problem egentligen. Men vissa problem är mycket mer accepterade än andra.

Jag undrar om det egentligen går att lösa någonting? Kommer jag bli kvitt manodepressiv sjukdom?! - Jag skulle inte tro det! Det finns folk som alltid varit överviktiga, som blir anklagade för att "bara sitta och smälla i sig...".
Varför är vissa personer accepterade och inte andra?
I min gamla blogg skrev jag om fulhet. Finns fulhet? Enligt mig så kan man egentligen inte vara ful. Om det låter klyschigt bryr jag mig inte om direkt.
Hur jag kom på att skriva om fulhet var p.g.a ett radioprogram där jag lyckade snappa upp en mening, en av de värsta meningar jag någonsin hört; "Fula människor har det svårare än vackra...".
En annan gång hörde jag om en kille som hade gjort slut med sin tjej för att hon gått upp i vikt. Det andra sjuka var att han hade sagt att han skulle ta tillbaka henne om hon blev smal igen!

Slutsatser av mig:

1. Jag skulle hellre äta en bajsblöja än att ta tillbaka den sjuka killen.
2. Ännu en anledning till att inte ta tillbaka idioten är att folk som dumpar sin partner för en sådan sak älskar inte sin partner ändå.
3. De människor som bestämmer "idealen" är lurade. De tror att de inte duger om de inte är (och tvingar andra att vara) på ett visst sätt.

Outfit no 1

Åter igen en gammal bild på mig. Bry er inte om "modellen" titta i stället på klänningen och det lilla du ser av skorna! Okej, nu ska jag försöka få det här att se ut som en modeblogg. Jag vet inte riktigt hurdan jag är på att skriva modebloggar, men okej...

Denna fantastiska klänning i sann Marilyn Monroe-anda är från Filippa K.
Det var ett riktigt kap faktiskt. Visst, den kostade 600 kr (dyrt!) och jag tillhör inte en av de rikaste i det här landet. Hursomhelst, den skulle ha kostat 1.200 kr, så det var det definitivt värt!

Problemet med såna kläder är att jag aldrig vet när jag ska använda dem. Klänningen känns liksom för uppklätt både till vardag och fest. Den skulle säkert ha passat perfekt om jag någonsin tar studenten! Men jag älskar dock den här klänningen i alla fall!

Har du något bra förslag på tillfällen där jag kan använda den här klänningen?

Skorna älskar jag också högt. De är mindre exklusiva för materialister (typ..). Men i min själ är de värdefulla. De är från Din Sko i alla fall. Det var minst två år sedan jag köpte dem, men de har hållt sig, ser nästan inte rörda ut, trots att jag har använt dem ganska så många gånger.
Leopardmönster är ju liksom alltid snyggt. Jag skulle inte direkt bry mig om mönstret skulle gå ur mode totalt, jag menar, mönstret kommer ju att se exakt likadant ut ändå! ;D

Chain & Heart Breaker

Hela kvällen i går höll jag på att fixa med mina små verk. Även om det går åt helvete ganska många gånger, så brukar det oftast inte bli ett så dumt resultat :)

Den här broschen var SÅ enkel att göra. Säger jag, de som aldrig hållit i en flacktång förut kanske inte tycker att det är lika enkelt, höhö ;) Just det, jag har glömt att säga att jag har hållit på med det här i ganska exakt två år!

Jag ska också meddela att min varumärke hete Made by Jade och många av mina smycken går att köpa på http://ungdesign.se/madebyjade Så nu vet ni det!

För er som vill veta så har jag inte startat något företag än, men snart bär det av! Det är alltid svårt när man är ung och har en passion för något, men att det finns c:a 1000 andra saker man vill göra.

Avslut för inlägget: Panduro ska öppna i Farsta! Jag är SÅ lycklig. I stället för att behöva åka till Hötorget om jag vill göra något pyssel, så är det bara att gå utanför dörren, typ! :-D

KBT

Jag ska på mitt andra "möte" med KBT-gruppen på onsdag. Alltså kognitiv beteendeterapi för er som inte visste det redan. Det finns ingenting jag mer hoppas på än att det ska leda någon vart, att jag ska kunna se nya möjligheter i livet. Jag har brutit upp med mig själv allt för många gånger. Mitt mål är att kämpa för att bli en kompakt människa som faktiskt kan hantera sina tankar och känslor. En sak till; jag önskar att folk kunde sluta med att tro sig veta hur man löser det i stort sett olösbara. Livet är tyvärr (eller kanske tack och lov..?) inte så enkelt att det bara är att säga "att man ska tänka positivt, för då blir allting bra". Det är svårt att tänka positivt de gånger man inte kan se något positivt alls med sig själv, eller hur?
Men men, det är väl det jag ska lära mig med terapin.

The Sims 3

The Sims äger! Någon som håller med?
Ja, antagligen för många för att den här bloggen skulle överleva en kommentar av varje fan ;)

Existerar det någon Sims-galning på denna planet som har något smaskigt skvaller om det nya tillägget "Destination Världen". Skvallra loss för mig! Jag tycker om sladder i största allmänhet :-D

Tips?

Jag har ett svårt uppdrag till dig. Eller snarare en svår fråga. Hur blir man egentligen av med ångest? Känslan är svår att förklara, men det är någon slags obekvämlighetskänsla. Kan liknas med "hjälp, vad håller jag på med? Jag som egentligen borde göra något vettigt...!" Har du något seriöst tips är du SÅ välkommen att kommentera!

Passioner & kreationer

Jag kan inte neka till att jag älskar mitt skapande. Skapande i form av - allt egentligen. Främst har jag valt att satsa på design inom området pärlor. Min passion för musik är egentligen lika stor, men den är ju svårare att visa i en blogg, såklart.
Jag undrar hur mycket pengar jag lagt ner på passionen? Och hur mycket jag fått tillbaka via försäljning?

Jag tänker i fortsättningen visa lite bilder på kreationer.
Att jag inte är någon bra fotograf är ingen nyhet direkt :)


Skapelse i form av ett
armband för barn. Med
rosa pärlor i swarovski
pärlimitaion och guld-
belagda berlocker. Och
en liten, gullig strassboll!

Välkomna till min enkla blogg!

Jag kanske ska börja med att presentera mig ordentligt?!





Namn: Nathaly Åkesson

Kallas gärna: Nathy

Vistelseort: Stockholm

Året då jag kom till planeten: 1990 (På tal om år kan jag tillägga att bilden ovan är från 2008).

Gör: Går snart på komvux.

Önskad framtid: Skulle sjukt gärna bli designer av smycken & accessoarer (även kläder, om jag någonsin lär mig att sy). Musik är också ett centralt ämne i mitt liv, så rocksångerska vore inte helt fel det heller. Det får nog bli på fritiden.

Det var en liten presentation om mig, vill du veta mer om mig (och en massa annat), så blir det till att fortsätta läsa min blogg!